KUNGSÖR - Ur ett historiskt perspektiv

Kungsör är en ort med lång och intressant historia. Redan namnet avslöjar ju den kungliga betydelse denna köping har haft. Numera har kungen "sommarstuga" på Öland, för länge sedan for han till Kungsör.

Wilhelm Tham skriver år 1849 i "Beskrifning öfver WESTERÅS LÄN" bl a följande:
"Kungsörs kungsgård, vid Arboga-åns utlopp, numera mestadels på södra sidan, fordom på den norra; har hetat Ulfvasund och Ören, förekommer, ännu under dessa namn, såsom kungsgård, åtminstone från K. Gustaf I:s tid, och hade kungshus och hofgård norr om ån; det begagnades ofta, jemte kringliggande trakter, såsom förläning för kungliga personer, och beboddes af dem; det besöktes särdeles af K. Carl XI, som lade grunden till en stad, och uppbygde söder om ån den nuvarande sockenkyrkan."
Av detta måste man dra slutsatsen att Kungsör var en av de viktigaste platserna för kungar under en lång tid. "Gustav I" är alltså Gustav Vasa och det var han som lade den första grunden för dagens Kungsör genom att bygga en kungsgård vid Arbogaåns utlopp i Mälaren. Denna grund byggdes sedan på rejält av Karl XI, inte minst genom att bygga en av Sveriges finaste kyrkor just här, vilken fortfarande står lika magnifik. Det torde inte råda något tvivel om att just Karl XI trivdes mycket bra i kungsörstrakten och tillbringade mycket av sin tid här.

Karl XI och Karl XII jagade ofta björn i trakten, som tonåring nedlade Karl XII sin första björn nära Hjälmare kanal. Karl XII:s livknekt, som från början var hans barnvakt, kommer från trakten. Per Frestare hette han och "Per Frestaregården" finns fortfarande kvar.

Kungsörs kommun har fyra gamla, väl bevarade kyrkor, en i varje kyrksocken i kommunen.
KUNGS-BARKARÖ KYRKA: År för uppförande är oklart men från omkring år 1300 den spånklädda tornspiran från 1600-talet. Arkitekt är okänt. Byggnadstypen är långhus av murverk (gråsten).
BJÖRSKOGS KYRKA: Uppförd år 1200-1807 (den har en komplicerad byggnadshistora). Arkitekt är okänt. Byggnadsstilen är nyklassicism och den är treskeppig (från början enskeppig), byggd i murverk med putsad fasad. Den har en dopfuntsfot av granit från 1100-talet.
KUNG KARLS KYRKA: Uppförd år 1690-1694 av arkitekt Nicodemus Tessin d.y. och bekostad av kung Karl XI. Den är i barockstil, korsformig med centralplan och kupol, byggd i murverk av tegel med putsad fasad. Fristående klockstapel med två klockor.
TORPA KYRKA: Uppförande av kor och sakristia år 1075-1149. Uppförande av långhus 1300-1499 och uppförande av vapenhus 1450-1499. Tvåskeppig hallkyrka med rak altarvägg. Byggd i putsat murverk med sadeltak täckt av järnplåt. Kyrkan har en lång och intressant historia och är delvis betydligt äldre än det Kungsör som den numera tillhör. Den har målningar från minst sex epoker, även byzantinska målningar har påträffats.

Av Wilhelm Thams skrift framgår att år 1840 hade Kungsörs kyrksocknar sammanlagt 4363 innevånare. År 1950 hade Kungsörs kommun 7062 innevånare och idag drygt 8200.