Utdrag ur avskrift av :
Beskrifning öfver WESTERÅS LÄN, af Wilh. Tham, Stockholm, 1849.
Socknarna Kungs-Barkarö, Björskog, Kung Karl och Torpa.
49. Kungs-Barkarö socken, mellan fjärden Galten och Barkarö-viken i öster, Hedströmmen i norr mot Köpings socken, Björskog i vester, och Arboga-ån i söder mot Carlskyrka, omfattar blott 0,123 qv. mil land. Sjöstranden åtföljes af Hedåsen, som kommer från öarne i Barkaröviken, och vid Kungsör afskäres af Arboga-ån. För öfrigt är landet nästan blott en slätt, utan skog, och med dels lerhaltig jordmån, dels ängsmark utmed åarne. Huvudnäringar äro åkerbruk och boskapsskötsel. Hemmantalet är 25 1/2 oförm., hvaraf 11 1/4 äro skatte, 14 1/4 krono, de sednare mestadels hörande till Kungsörs kungsgård. Folkmängden år 1840 var 344, på 74 hushåll, år 1848: 357. -- Landsvägen till Södermanland öfver Kungsör går härigenom i sydostlig rigtning från Björskog. Kyrkan ligger midt i socknen, en mil från Köping.
Barkaren vid Köping, såsom socknen kallades på 1600-talet, förekommer åtminstone från den tiden såsom särskildt socken, men annex till staden, med egen kaplan. Kyrkan synes dock vara af vida högre ålder. På kyrkogården har man anmärkt en stensättning; fynd af mynt äro gjorda vid Granö. Socknens flesta minnen äro dock fästade vid Kungsör, hvilket under sitt gamla namn Ulfvesund anses ha legat här på norra sidan om ån, och med säkerhet vet man, att här fanns det Kungshus med Hofgård, som i 16:de och 17:de seklerna varit begagnadt, men småningom förfallet, dels försåldes, dels förstördes af vådeld år 1822 och 1825; äfven visas här spåren af en tillämnad stadsanläggning från K. Carl XI:s tid. (Jfr Carlskyrka socken).
Af Kungsörs s. k. Ladugård höra hit 11 1/4 mantal, utgörande den Norra Kungsladugården.
53. Björskogs socken, mellan Hedströmmen i norr mot Köping, Bro och Himmeta i nordnordvest, Arboga i vester, Arboga å i söder mot Säterbo och Carlskyrka socknar, samt Kungs-Barkarö i öster, omfattar 0,381 qv. mil. I norr nedskjuta utgreningar af ofvanför liggande socknars bergåsar, för öfrigt är landet en slätt, i midten med lerhaltig jordmån, bördig och tätt bebygd, i söder mot Arboga-ån en vidsträckt ängsmark. Till nämda å går genom socknens midt ett tvågrenigt vattendrag, från Bro och Himmeta. åker- och ängsbruk äro ortens hufvudnäringar. Hemmantalet är 78 1/2 oförm., 77 7/8 förm., hvaraf 55 5/8 äro skatte, 19 krono, 3 1/4 frälse; folkmängden år 1840 var 1278, på 288 hushåll, år 1848: 1431. -- Stora landsvägen från Stockholm vester ut går här åt sydvest, mellan Köping och Arboga; den derifrån utgående landsvägen åt Södermanland löper åt sydost till Kungs-Barkarö, mindre vägar till omgifvande socknar, en åt öster förbi kyrkan, som ligger nära landsvägen, 3/4 mil från Köping, 1 från Arboga.
Björnaskog nämnes på 1300-talet, då ock dess kyrkoherdelängd begynner; kaplaner äro kända från 1559. Pastoratet är konsistorielt af 2:dra klassen. Vid östuna i norr skall ha varit tingsplats i fordna dagar.
Gårdar: Grönö, vid Hedströmmen, 1 mantal berustadt säteri, med tillhörande 2 m. skatte rusthåll, har enligt sägen varit konungasäte (Granmars ö), var sedermera ladugård under Köpingshus, såldes 1350 till Westerås domkyrka, jemte östuna och Winesta (Wirsta?), indrogs till kronan vid reformationstiden, kom i enskildtas händer, tillhörde sedermera slägterna Tersmeden o. 1750, Mannerstråle o. a., och eges nu af en Hörstadius. -- östuna, vestligare vid samma vatten, 1 m. skatte, med tillhörande 1 5/8 samt såg, och qvarn inom Odensvi, tillhör en Hisinger. -- Kullinge, ännu längre upp vid strömmen, 1 m. skatte, tillhör en Hebbes arfvingar. -- Eknö, vid midten af östra gränsen, 4 m. skatte, 2 m. krono, har tillhört biskopen i Westerås från 1473 och kronan efter reformationen, donerades till en Kraffordt 1626, erhöll säterifrihet för en del mantal år 1683, tillhörde o. 1750 en örnsköld, är nu, jemte 1 3/8 m. underl., deladt mellan 2 egare, Kallstenius och Strömberger. -- Prestgården, vid kyrkan, 4 m. krono; kaplanen besitter 1/2 m. i Nåberga, östligare. -- Walskog, s., 2 m. skatte, tillhör en Hallström. -- Sörby, s. v., 1 m. frälse, utom flera skatte.
54. Carlskyrka eller Kung Carls socken begränsas i norr af Mälarfjärden Galten och Arboga å mot Kungs-Barkarö och Björskog, i vester af Säterbo, i söder af Westermo och öija i Nyköpings län, i öster af Torpa. Den utgör tillsammans med sistnämda socken ett pastorat, hvars hela areal uppgifves till 1,277 qv. mil land; deraf hör ungefär hälften hit. Närmast ån är dels en bördig slätt med lerjord, dels sank ängsmark; derpå vidtager en bergås i rigtning från vester till öster, temligen brant stupande mot norr, sakta höjande sig mot söder, dock mindre en bergstrakt, än en ojemn stenbunden högslätt, hvarifrån små vattendrag bilda dalgångar norr ut till ån. Ett litet vattendrag rinner åt söder till Westermo. I rät vinkel mot bergåsen går den sandiga Hedåsen från Kungsör till öija. -- åkerbruk är ortens hufvudnäring; dernäst båtfart med 6 lastbåtar af 14 till 18 läster. Hemmantalet är 31 1/8, hvaraf l6 3/8 skatte, 12 5/8 krono, 2 1/8 frälse, folkmängden år 1840 var 1545, på 389 hushåll, år 1848: 1576. -- Landsvägen till Södermanland öfver Kungsörs sund fortgår här utefter sandåsen; den s. k. södra landsvägen från Stockholm, utmed Mälarens södra strand, går utmed bergåsens fot, från Torpa till Säterbo; båda korsa hvarandra vid kyrkan och Kungsörs gästgifvaregård, 1 1/4 mil från Köping, 1 1/2 från Arboga.
Carlskyrka socken har sitt upphof, som sitt namn, från K. Carl XI; förut hörde landet till Torpa socken, och förblef äfven sedermera annex till denna, tills K. Gustaf IV Adolf omvände förhållandet; kyrkoherden har dock ännu sin bostad i Torpa, kaplanen här. Pastoratet är regalt af andra klassen. Kyrkan, bygd från 1691 af Nicodemus Tessin på Carl XI:s bekostnad, under hans vistande på Kungsör, är en af de vackraste i riket, åttkantig, 50 alnar lång och lika bred, 30 alnar hög med kupol, och upplyst af en stor mängd fenster. Grunden är af sten, det öfriga af tegel, taket täckt med jernplåtar, kupolen med kopparplåtar; altartaflan är af Klöcker Ehrenstrahls hand. -- Inom socknens nuvarande gränser finnas många minnen från forntiden: grafhögar flerstädes utefter ån, och vid Scheftrunna i bergstrakten; lemningar efter borgar vid Hogsta och Rå i söder; vid Svarthäll invid ån, eller enligt andra midt emot Asphäll längre ned, skall det af Dalkarlarne under Engelbrechts tid förstörda Högvalla ha legat, kanske detsamma som annars kallats åkersborg.
Gårdar: Kungsörs kungsgård, vid Arboga-åns utlopp, numera mestadels på södra sidan, fordom på den norra; har hetat Ulfvasund och ören, förekommer, ännu under dessa namn, såsom kungsgård, åtminstone från K. Gustaf I:s tid, och hade kungshus och hofgård norr om ån; det begagnades ofta, jemte kringliggande trakter, såsom förläning för kungliga personer, och beboddes af dem; det besöktes särdeles af K. Carl XI, som lade grunden till en stad, och uppbygde söder om ån den nuvarande sockenkyrkan. På samma sida ligger den s. k. södra Kungsladugården, 11 7/8 mantal; äfvensom gästgifvaregård, Kaplansbol af 1/2 m. krono m. m. Fordom har vid kungsgården funnits åtskilliga fabriker under K. Gustaf II:s tid, och i nyare dagar stuteri och schäferi, men det sednare är alldeles indraget, det förra flyttades 1811 till Strömsholm; om kungshusets och hofgårdens slutliga öde är förut nämdt. -- Svarthäll, längre upp vid ån, frälse säteri, lika med 1/2 mantal, med tillhörande 2 1/2 i Scheftrunna, har innehafts af en Ridderhjerta o. 1750, gr. Hamilton på 1820-talet, eges nu af en Göransson. -- Runna qvarn, vester om Kungsör, tillhör Hörstadius. -- Tåcksta, sydligare, i bergstrakten. -- Vestra Ekeby, s. o., 1 m. berustadt säteri, tillhörde o. 1750 en Leyonskölds arfvingar, eges nu af en Gumælius.
55. Torpa socken, öster om Carlskyrka, söder om fjärden Galten, gränsande till Tumbo och Råby i öster, Lista af Nyköpings län i söder; är af ungefär samma naturbeskaffenhet, som moderförsamlingen, utom att slättbygden här sträcker sig från kusten något längre inåt landet, men afbrytes af enstaka bergkullar. Hemmantalet är 43 1/8 oförm., 41 1/8 förm., hvaraf 36 1/4 skatte, 4 3/8 krono, 1 1/2 frälse; folkmängden år 1840 var 1196, på 243 hushåll, år 1848: 1211. -- Landsvägen från Stockholm söder om Mälaren går längs igenom slättbygden, förbi kyrkan, som ligger 1/2 mil från Kungsör; en mindre väg leder åt sydost till Råby.
Torpæhæræd nämnes omkring 1314, såsom hörande till Strengnäs stift och prosteri; kyrkoherdarnes namn äro kända från 1593, kaplanernes från 1647. Kyrkan är af hög ålder.
Gårdar: Vest-Tible, öster från kyrkan, 1 mantal skatte. -- Schenåker, prestgård, norr ut, 1 1/2 mantal krono. -- Torpunga, åt sydost, 1 mantal frälse säteri, 2 m. rusthåll, med tillhörande 2 4/7 m.; säteriet har fordom varit militiehemman, utbyttes från kronan 1681 af en Wattrang, har sedermera tillhört en Elgenstjerna o. 1750, frih. Fleetwood 1825 och ännu. -- Forssumma, något nordligare, 2 m. sk. rusthåll, med qvarn och såg, har samme egare. -- Högsta, 2 m. skatte; eges till hälften, jemte tegelbruk, och 2 1/2 m. skatte i Vester-Säby, af Gumælius.
Källa: Projekt Runeberg, Tham, Wilhelm: Beskrifning öfver Westerås län
Återgå till KUNGSÖR - Ur ett historiskt perspektiv